På våren 2018 sattes båtsäsongen igång med vetskap om att det skulle bli en hel del arbete. Men det blev ännu värre...

Säsongen påbörjades med litet pyssel. Nya propellern polerades, då den hade blivit så ful, orsaken var tydligen att det inte finns nån zinkanod på den här axeln..

Rodret togs bort, och bultarna som hållar fast propelleraxeln i flänsen lossades, och axeln kunde dras ut. Den mättes upp, och en ny 150 cm lång axel kunde beställas.       Flänsen togs loss från kopplingen/backslaget, och den nya flexkopplingen provades på flänsen.

Glappet i gummilagret mättes upp, och eftersom det var rätt stort, beställdes ett nytt lager. Det kom bara ett par dagar senare, och byttes. Det var inte alls lätt att byta lagret, och det behövdes faktiskt hårda slag med en slägga för att få lagret att sätta sig på sin plats.

Så här såg talgtätningen ut. Inte dålig alls, men den hängde på bara ett par gängvarv. Beslut togs att sätta in bara två varv nya talgband för att kunna skruva fast tätningen säkert.     Då den nya axeln skulle på plats, ville den konstight nog inte alls gå mitt i röret. Dessutom skjöts tätningen här till höger loss från axelröret då axeln skulle in. Inte alls bra. Nu var humöret nära botten!   Proffshjälp tillkallades, och efter en del kontrollerande och skruvande, kunde det konstateras att hela stävlagret var krökt! Undra på att det varit svårt att få i det nya lagret. Båten hade uppenbarligen gått på grund hårt för något år sen. Det här förklarar alla konstigheter med nerskruvade motorfästen, skakningar, och förstörda splines i gamla backslaget.

Nu kom också tipset att använda sig av krympslang. Sådan inhandlades, och två varv krympslang med lim, utanpå varandra, krymptes fast, och den gamla inre slangen (syns till vänster på bilden) kunde lämnas bort.

Stävlagret togs bort för svarvning. Idén var att svarva upp lagret rakt, och kunna montera ett lager med större ytterdiameter. Det visade sig att stävlagret var ca 5 mm snett, så det gick inte. En skiss med alla kritiska mått blev gjord, och den postades på Maringuiden.se. Nästa morgon fanns ett svar på min förfrågan, med länk och allt, så nu visste vi vad det var frågan om! Volvo Penta stävlager Efter litet forskning beställdes det från Marineparts på Åland. Av någon anledning tog det 12 dagar innan lagret kom.

Så länge vi väntade på stävlagret gjordes en del andra arbeten på båten. Den nya värmaren skulle monteras. Här har en rejäl 35 mm tjock plywoodbit limmats fast i skrovsidan. Fästet till värmaren skall skruvas fast i den. Den svarta tejpen håller plywoodbiten på plats medan limmet härdar. Topcoaten slipades bort, och ytan ruggades rejält för att limmet skulle fästa. Därav dammet.

Nu kunde den gamla värmarens skorsten tas bort, den hade man snubblat i otaliga gånger. För att få det snyggt gjordes ett täcklock i rostfritt. Efter en resa till Österbottens bilskrotning för att hämta en rostfri plåtbit, kunde ett lock sågas till och poleras     Här är det nya täcklocket fastskruvat i den gamla skorstenens skruvhål. Däcket är smutsigt här, men det är ju projektens tid...

Här är nya Wallasvärmaren monterad på plywoodbiten som limmats tidigare. De gamla värmeslangarna var grövre än värmarens utgångar, men det löstes genom att limma fast klenare slangstumpar inuti de gamla rören, och snygga upp det hela med svart tejp. De nya slangstumparna sitter fast med slangklämmare mot värmaren.     Pä högra bilden syns den nya skrovgenomföringen för avgaserna från värmaren. Den fungerar med en dubbel slang, så avgaserna kommer ut genom det lilla hålet i mitten, medan frisk luft till förbränningen sugs in i spalten mot skrovet. Avgasslangen är alltså inuti friskluftsslangen, så på det viset hålls hela avgasslangen inuti båten relativt sval, och ställer inte till med någon brandfara. Luften som skall värmas upp och blåsas in i kajutorna kommer givetvis inte härifrån.

Omsider kom stävlagret, ända hem på gården med Postibilen. NU kunde det monteras, och dras fast. det klottades in med Soudal Fixall, som är tätningsmedlet som används överallt på den här båten.

Propelleraxelmonteringen var ett tufft arbete, och framförallt psykiskt tungt. Hjälp utifrån måste tillkallas för att nå över "komma till skott-tröskeln". U-P var och hjälpte till (kanske ledde han arbetet mest), och under en lång arbetssession lyckades vi montera axeln, och justera in motorn mot axeln så att bara ett 0,05mm tjocktbladmått kunde klämmas in på värsta stället. Den nya flexkopplingen skall kunna sköta om upp till 0,25 mm feljusterig, så nu borde det vara i skick!

Bränslefiltren byttes. Grovfiltret skars upp, precis som ifjol, och pappret drogs ut. Nu är det mera brunt än förra året, då var det bara litet grönt i övrekanten. Det här är en metod för att kontrollera hur stor risk det är att filtren stockar igen under en säsong.

Ankarspelet fick vi ju inte att fungera under förra säsongen. Nu skulle det minsann fixas! Ett nytt kretskort konstruerades, och gjordes för att passa de gamla kontakterna. Idén var att inget skulle behöva ändras för att montera ett originalkort igen. Kortet på sin plats. Tyvärr hade jag missuppfattat funktionen gällande en liten detalj, så jag måste ändra fjärrstyrningen från att jorda, till att ge +12 V till reläerna. NU fungerade kortet. Då spelet kopplades in, fungerade det, men plötsligt tog det tvärstopp, och kunde inte röra sig varken fram eller tillbaka.

Ankarspelet togs loss från akterspegeln och demonterades i minsta beståndsdel. Då allt var i delar, kunde bara konstaters att allt fungerade, KOnstigt. Då ankarlinan kördes in på trumman, måste ju funktionen kollas en gång. Vist 17 nöp alltihop ihop en gång till! Nu gick det upp för mig att spelet inte kan köras bakåt, för då vrids helakonstruktionen, och det tränger fast. Bristen i konstruktionen är alltså att tiden man kör spelet bakåt för att släppa ut ankarlinan måste vara begränsad. Spelet fungerar inte nu. Blir det att skaffa ett originalkort till spelet?

Vattenpumpen för bruksvattnet gav upp i slutet på förra säsongen.Det visade sig att det var tryckvakten som inte gav kontakt. Med det underbara internets hjälp hittades en tryckbrytare som passar pumpen på Aliexpress för $15 inkusive frakt. Dessa delar tycks inte alls finnas på närmare håll, så man förväntas byta hela pumpen, som då kostar en bra bit över 100 €. Tyvärr skulle det ta 19-29 dagar innan delen kommer. Under tiden köptes en mikrobrytare som inte passade för 1,70 €, och den snickrades in istället för den gamla som inte gav kontakt. Eftersom den var i minsta laget och inte tål mer än 8-10 Ampere, styr den nu ett extraljusrelä, som skall klara av 30A. Det funkar.   Kärran fick sig en förbättring i form av en klyka att sikta in fören mot, då båten skall tas upp. Förra hösten var det väldigt svårt att få båten att komma rätt på kärran.

Nycklarna till justering av packboxen som gjordes ifjol togs fram och putsades upp. De är 62 mm, gjorda i vanlig 4 mm plåt. Riktiga länknycklar är väldigt dyra, man behöver ju dessutom två. I praktiken funkar de inte ens, de är alldeles för klumpiga, så hemgjorda nycklar var en väldigt god idé. De funkar riktigt bra.

Äntligen sjösatt! Det gick faktiskt så tungt et tag, så det känds frestande att bara låta den här säsongen gå, och lämna eländet till nästa vår. Skönt att ha det undan nu då, och kunna avnjuta sommaren. (1 Juli 2018)

Vi hade redan i höstas bestämt att vi skulle göra ett försök att flytta från akterkajutan till förkajutan till en ny säsong. Trivseln i den trånga akterkajutan var inte vad vi önskade, så vi bstämde oss för nya dynor och madrasser. De gamla madrasserna ritades av...         ... och nya skars ut. Genom att limma på några ställen, kunde vi utnyttja en 80x200 madrass, och en 120 x 200 cm madrass väldigt effektivt.

Härlig premiärtur till Motorbåtsklubbens villa på Krokgrund. Vi sov gott på våra nya madrasser. De är ännu inte klädda, men vi sover med dubbla lakan för att prova ut om vi är nöjda med dem. Ahhhh. Sommar.